Pyspunka

Jaha, tänkte jagi morse. Vad tungt det här går. Och jag som inte ens har dator/ridkläder/matkasse på pakethållaren.
   Hm, tänkte jag sen. Det är nåt som inte stämmer.
   No shit, Sherlock, fortsatte min hjärna och himlade med de grå hjärncellerna. Bakhjulet var alldeles hel-platt. Jag fick släpa tillbaka cykeln (ca två meter) och vackert åka buss istället.

Nu är den lagad.
   Och jag är trött. Inget direkt samband just där, men min hjärna är gröt ungefär.
   Märks det?
   Jamen vad ni gnäller! Då blir det inget mer skrivet nu då! Så får ni ju som ni vill!
   Femåringen i mig är som mest vaken när jag är som tröttast.

Godnatt, säger vi. Jag och min inre femåring...

Klok?

Ja, samtalet med syon hjälpte ju inte mig direkt i min "vad-fan-ska-jag-bli-när-jag-blir-stor"-panik. Däremot hade hon faktiskt en del nyttigt att komma med vad gäller examensarbete.
   Ja, jag måste ju börja tänka på sånt nu. Jag har ju förhoppningar om att börja redan efter jul.
   Högtflygande ambitioner.

Nu ska vi bara:
1.) Bestämma mig för vilket intresseområde jag trivs bäst med
2.) Bestämma vilken instution/universitet/företag som verkar mest spännande
3.) Hitta en människa på instutionen/universitetet/företaget som kan en del om ex-jobbare
4.) Hoppas denne människa har tid, intresse och möjlighet att ta emot en ex-jobbare
5.) Hoppas denne människa vill ta emot MIG som ex-jobbare...
6.) Formulera ett ex-jobb med bra frågeställning som är lagom långt, lagom svårt och lagom nytänkande.
7.) Skicka in ansökan till syo och få godkänt.

Sen är det bara den lätta biten kvar: Göra ex-jobbet.

Nu ska jag och Calle titta på TV. Känns som rätt sätt att tackla det här lilla bekymret. ;)

Kill Bill

Jag har en vissellåt i huvudet sedan jag-vet-inte-när (men lääänge sen!). Jag blir inte av med den. Ständigt hoppar den upp i min hjärna och letar sig ut. Visselvissel, ständigt samma låt. Jag är så van nu att jag knappt inte ens tänker på den. Det gör dock andra då och då.
   Som idag:
 "Oh, can't you stop that song, it's making me crazy! I don't even no what song it is but it's stuck in my head too now!" utbrister vår lilla ettriga indiska labb-bänksgranne. Jag rycks ur det litet drömliknande tillstånd man får av att upprepa samma tvättsteg ett antal gånger och svarar:
   "What song?"
   Det gäller ju att göra intryck, säger folk.
   Sen hade jagoch två tyska tjejer en diskussion om vad låten säger om mig som person. Jag tror inte det är något gott...

Här är den. Lyssna bara om ni kan stå ut med tanken att den fastna. För evigt!


Konsten att göra mig glad

På morgonen vill jag helst bara strypa Calle när han ligger kvar i sängen och myser. När jag är i skolan beklagar jag mig över hur orättvist det är att han är 'ledig' och bygger knivar. När jag cyklar hem i motvind är jag avundsjuk eftersom han kunnat vara inomhus, eller utomhus, hela dagen om han så velat.

MEN...

När jag kliver in genom dörren och möts av en strålande glad Calle som diskat, lagat en underbar pastasallad OCH gjort dubbelsats Créme Brûlee, ja, då smälter jag.
   Jag blir alldeles lycklig igen.
   Såna här gånger, då får Calle vara ledig/studera under eget ansvar precis hur mycket han vill!
 


Förvirrande

Jaha. Nu sitter vi och stirrar lite halvdesperat på ett foto med en massa svarta streck på. Det ska tydligen lösa labbens frågeställningar. Mig ger det bara en massa nya:
   Varför gör jag det här egentligen?
   Vad säger det egentligen om läget i världspolitiken?
   Ser inte den högra/vänstra (ja, ni vet ju hur jag är...) lite ut som ett övergångsställe?


Plattor med luc insertions

Insnöad

Jag lyssnar endast på The Tallest Man on Earth för tillfället. Alla album, alla sånger. Och jag älskar det jag hör.

...

I sense a spy up in the chimney
From all the evidence I've burned
I guess he'll read it in the smoke now
And soon to ashes I'll return

I know the spy is going to tell you
It's not my flag up in the pole
So now he's buried by the lilies
So I could stay forever more in your eyes, babe

I sense a leak inside my phone now
From all the lies I have told
I know he has your private number
And soon he'll make that vicious call

I know the leak is going to tell you
There ain't now puppy in your leash
So now he'll fertilize the roses
So I could stay the king you see
In your eyes, babe

So now we're dancing through the garden
And what a garden I have made
And now that death will grow my jasmine
I find it soothing I'm afraid

...


Dålig inspelning, men ni får en känsla.
   Eventuellt?
   Annars är det väl bara jag... ;)

Mirakel

Under kan ännu ske! :)

Har jag berättat...

Solsken

...att vi hade solsken igår! Prisa gudarna!

Dagens lycka

Vad är väl ett brev på posten?
   Det kan ju vara räkningar...
   Reklam...
   Lappar om att inte släppa ut katter utan koppel...

Eller... Alldeles, alldeles underbart!

Present

Tack, gull-Astrid! Du gjorde min dag! <3

Grottekvarnen

Idag har vi invigt köttkvarnen på vår Assistent! Jajamen, nu har vi malt delar av Calles lille rådjursbock till köttfärs, och lite av köttfärsen blev hamburgare med en gång.
   Det är lyxigt käk, det ni! Rådjurshamburgare.
   Nåt för kokböckerna, det.

(Och nej, jag stoppade inte ner några fingrar. Inte ett enda.)
(Eller...?)

Puss!

Veckans händelse: Investering ett ett läppstift!


Puss

Jaha. Nu vet ni det!


Ensam hemma

Jag är en sådan där knäpp person som behöver en stund för mig själv då och då. Bara få var helt ensam. Det beöhver inte var långa stunder, men det behöver få vara.
   Nu är Calle iväg på spelkväll hos ett par polare. Jag sitter och skriver. 
   Jag gör som inget särskilt. Det är skönt ändå. 

...

I en liten stund.
   Det är också det fina i kråksången. Nu har jag varit själv i en halvtimme.
   Nu behöver jag Calle igen! Väldigt mycket.
   Nu saknar jag honom och längtar efter honom. Nu vill jag att han ska komma hem. 
   Ge mig en halvtimme själv, och jag är en så väldigt mycket bättre människa sedan.  


Pust!

Åh, äntligen är veckan slut! Fredag och jag njuter i stora drag över att jag inte ska på fest i kväll! ;) Ibland är det faktiskt väldigt skönt, det också, trots att det är fantastiskt att vara ute!

En stor kopp te och en chokladbiskvi, ja, det är precis vad jag behöver nu. Ett nytt avsnitt av Game of Thrones hade ju inte varit fel, men i brist på bättre får det väl bli ett gammalt.
   Sa jag att jag snöat in på Game of Thrones?

Te till folket (eller åtminstone till mig)!

Ordvrängare

Ni vet det där uttrycket "Många bollar i luften"? Just nu har jag en väldigt massa texter, övningsuppgifter, problemlösningar och labbfrågor i luften. Det blir lite spretigt i huvudet, minst sagt. Jag känner mig som en



igelkottfisk där allt jag håller på med sitcker ut åt all möjliga håll.

Annars har dagen varit helt OK. Fast det började sådär. 
   I morse kom jag till Gamla Bron innan världen regnskur kom, och så fick jag sitta och frysa som en dränkt katt på vår labb-intro. När vi planerat någorlunda klart vid tre-tiden åkte jag hem. Det regnade då också.
   Men Calle höll på att baka pizza, och sen när jag sovit en stund mådde jag toppen! Så nu ska jag bara få klart mitt skolarbete så kan jag ta det lugnt till... i morgon, kanske?

Puss och godnatt (not)(yet).

* Stolt! *

Herregud, vad de är proffsiga!
   Min lilla syster! The radiospeaker. P3 nästa?

Asse

The talking never stops

Älskade syster Astrid har påbörjat en yrkesbana som radiopratare. Det lär innebära att vi nog aldrig kommer få tyst på henne.
   Det där är förresten lite typiskt Asse. Någon kanske skulle kunna tycka att det var en svaghet, det där med att snacka så mycket; eller kanske störa sig, rentav. Men vad gör hon? Jo, hon använder sin egenskap! Vänder det till en styrka som blir okrossbar.
   Parantes, det där.

Astrid sänder i vilket fall radio ikväll, och det tycker jag att ni ska kolla (lyssna) in! Webbradio från Radio Vara hittar man här! Klockan sju är hon on air och programmet lät jättespännande!
   Jag har ställt mitt alarm så jag inte missar det.

Nu ni!
   Nu ska jag återvända till att avsky min kurs... ;)

...

... och när jag tjurar på med mutationsfrekvenser har jag gärna den här låten i lurarna. Me like!


Skrivande

Just nu vill jag bara sitta med datorn i knäet, in kopp te på bordet och bara försvinna in mellan bokstäver, stycken och formuleringar. Det är min egen värld. 

Men - det hinns inte just nu. Först ska jag försöka få rätsida på experiment 1, sen hjälpa älsklings-Calle med maten, sen åka och rida och sen... sova.

Hm. Till helgen, kanske? 
   Hur ska jag stå ut?


Argh!

Jag hinner inte med! JAG HINNER INTE MED! Det går så fort att jag får svindel!
   Det är typ tusen saker att göra hela tiden och jag känner mig lite... jagad.

Ja, och så regnar det igen. Sa jag att vi fick en fin dag? Söndag. Då hoppade jag och Q och det var fantastiskt kul! Jag passar henne i ett par dagar nu och kör bil. Det är minsann också lyxigt så det förslår!

Snabb-snabb update. Håll till godo.


Full fart

Hejhopp vad snabbt det går!

Gårdagen blev helt galen! Ville absolut inte gå upp på morgonen. Jag och Calle var och såg Jägarna 2 på bio på torsdagskvällen (den var OK) så jag kom i säng en smula för sent. Ja, och så behövde ju inte Calle gå upp, som vanligt. Jag var alltså supertrött medan han låg kvar och gosade.
   Ja, ja.
   Skolan höll på alldeles för länge, eftersom ett vänta-jättelänge-när-bakterierna-växer-steg i labben hade fallit ur schemat. Blä på det (moget, jag vet).
   Till slut kunde jag i varje fall trampa hem i full fart. Slängde i mig lite krubb, svidade om till strass och paljetter och vände på cykeln. Tillbaka uppe vid universitetet hade vi mini-förfest i Basses korridor, och sedan bar det av ännu längre bort (andra änden av staden) för den årliga glitter-festen. Yey! Capsning, flummiga människor och en vända King's Cup hann vi med innan vi drog till Origo. Där dansade jag tills mina fötter inte orkade mer.
  
Idag ska jag inte göra någonting. Jag tycker det känns som en vettig målbild.

Vänta lite nu...

... har jag tipsat er om den här bloggen? Jag skrattar glatt och får en underlig lust att halshugga plastdjur, bara för att paraden ser så fantastisk ut... ;)
  
Och appropå bloggar: Visst är det lite häftigt? Här sitter man och surfar och ramlar in på någon annans sida lite slumpmässigt. Man börjar läsa och fastnar. Återvänder. Lägger till som favorit. Sen följer man den där människan, vardag och fest och oavsett om det går bra eller dåligt. Man lär känna personen.
   Det blir en slags envägs-vänskap.
   Skumt, men ändå rätt befriande.

Aktiv fritid

Studentsportardag idag, vilket innebär att alla studenter på Umeå Universitet är fria att hitta på... tja, vad de vill hela dagen.
    Jag har minsann varit sportig nog! Sprungit, gått en sväng, cyklat fram och tillbaka till stan samt varit ute i stallet och ridit. Och då har det ändå varit skitväder hela dagen (stolt)! 

 Nu är jag trött.

Om, om, OM ...

... ni vann en sjuk massa pengar, vad skulle ni göra med dem?

Jag vet precis vad mina pengar skulle gå till: En gård. En lagom stor gård med bra skog och fint vatten. Jag och Calle sitter och tittar på hemnet och låtsas att vi har alla pengar i världen. Idag hittade vi flera stycken vi gärna skulle vilja ha... 

Sååå - någon som har ett par miljoner över? ;)

Sightseeing : Hålbäckshult

Min älskade Astrid bor ju numera i Vara utanför Skara (fniss). Eftersom hon inte har några bilder på landet, bad hon mig lägga upp några. Då kan hon visa dem för sina polare och säga: Titta, kära vänner, så här bor vi!
   Och vem är jag att neka henne denna glädje?

Sommargrönska:
Huset från trädgården

Hål

Vinterskrud:
Hålbäck

Hålbäckshult

H

Ladugården


Och lite blandat spännande?
Bryggan
Bryggan i Kilen

Kapitalet
Kapitalet, vår lilla göl.

Höns
Galna höns.

Kissar
Katterna. Lyckliga djur!


Varsågod!

Dagens tips

Nä, hörrni. Jag ska gå och lägga mig nu.
   Vill ni promt ha något kvickt, roligt, viktigt och inspirerande : Kolla in Mia Skäringer! Älskar hennes bok, älskar hennes föreställning; Dyngkåt och hur helig som helst
   Kika kan man göra här.

Puss och gonatt, alla glada! 

Älskar

Herregud, vad jag älskar min man (sambo/pojkvän/what ever)! 
   Hur underbart är det inte att komma hem från skolan till färdiglagad lyx-mat? Eller komma från stallet och mötas av muffinslukt?
   Hur underbart är det inte att ha honom som öppnar mjölkpaketet när jag misslyckas tio gånger och har gråten i halsen?
   Det är så fantastiskt att ha honom som tröstar när jag är ledsen, lyssnar när jag grubblar, säger åt mig att skärpa mig när jag är fjollig... Tänk att jag får ha honom som alltid får mig på gott humör. Som alltid hjälper mig när jag behöver det. 
   Det är helt ovärderligt att ha honom. 
   Jag älskar honom något så oerhört. Och jag är så tacksam för att han finns hos mig.

Mitt hjärta
Min pulsåder (med tax. Ja, och fiskespö, för den observante).
Mitt allt. 



Klyschigt? Kanske lite. Kanske mycket. Men vet ni vad, det får ni välan tåla? ;) 
   Idag behövde jag få skriva lite ömt och varmt (och ja, kanske lite klyschigt), för det var så det kändes i mig. Inuti.
   Har ni tur känner jag mig fyndig, smart och rolig inuti i morgon. Då lovar jag att ni får veta det.

Saknar

Just precis nu sitter jag bara här och saknar en smula. Ni vet, nu när den där första speedade lyckovirvlarna stillat sig smyger vemodet sig på. Jag börjar sakna lite grann. Längta. 
     Det hör som till, tror jag, när man har hemma på så olika ställen. Jag vet att jag skrivit om det här innan, men ämnet fascinerar mig. Starka känslor som känns oförenliga. Ändå fungerar det.

Nu ska jag alldeles strax åka ut till stallet. Det är toppen. Jag brukar ju sluta tänka då.
  Tro mig, det är oftast bra.

Fel val

Igår småregnade det på morgonen och tidningens väderrapport utlovade mer reg. OK, tänkte jag, och tog bussen, trots att det faktiskt inte regnade nåt särskilt just då. Resten av dagen var det förstås uppehåll och nästan lite solglimtar när jag åkte buss hem.
   Idag var det rätt okej på morgonen, så jag satte mig glatt på cykeln. När jag precis kommit fram till sjukhuset började det regna. Sen regnade det hela dagen.
   Jag borde gjort tvärtom.

Annars har jag en obalanserad dag. Calle fick hjälpa mig att öppna mjölkpaketet. Nivån ligger väl strax nedom en sjuåring, skulle jag gissa. 
  

Självbild

Idag kände jag mig någorlunda med på lektionen. Sen kände jag mig en smula duktig. Efter det kände jag mig ovanligt korkad. Nu känner jag mig lat.

Jävla humörsvängningar. Jag vill känna mig bra, snygg och effektiv hela tiden.
   Punkt.


Midsommar
Midsommar.


Stackars mig!

Den här kursen kommer bli jobbig. Sjukt jobbig! 
   Avancerad nivå = massa mer folk. Duktigt folk. Mycket mer att lära sig. Mycket mer vi tydligen redan borde ha lärt oss (när då? Vad har jag missat?). Tjocka häften, labbar, deadlines, inlämningsuppgifter, diskussionsuppgifter, problemlösning, artikelläsning...

Synd om mig, helt klart.
   Därför ska jag nu gå och göra en banan med choklad (Enkelt och jättegott: Skär en skåra i bananen. Pula i choklad. Kör i micron så chokladen smälter. Ät upp bananen.).

Jag ska tröstäta en smula. Sen ska jag plugga lite.
   På kvällstid.
   Efter EN lektion.
   Ja, ni hör ju själva. Det här kommer väl aldrig sluta väl. ;)



Hänvisar i övrigt till Cims inlägg om gnälliga inlägg och instämmer : Man mår mycket bättre efteråt.

Lite omväxling

Nya matta, nya tavlor och ny växt. Så här ser det ut:

Matta
Gräsmatta. Kanske ska släppa lös grisarna och se vad de tycker?

Tavlor

Krukväxt
Krukväxt. Har redan glömt vad den hette, men den skulle överleva. Sa tjejen i affären. Jag tvivlar.
   Borde kanske döpa den a la Linda.
   Om den dör, menar jag.
   Så den får komma till himlen.

Ännu en seger i Alfapet...

... skulle kunna ha varit rubriken till detta inlägg. Men icke. En väldans massa enpoängkonsonanter (hur stora är oddsen på så många rundor utan vokaler?) sabbade segern för mig.
   Calle briljerade.
   Det aset. 
 
Annars är här rent och fint och städat inför veckan nu. Calle spelar dataspel och jag ska strax se ett par avsnitt av Game of Thrones. Bra dag? Oh yeah.


Skyll dig själv

Jag har träningsvärk i ungefär hela kroppen. Stackars, stackars mig. Fast kanske är mitt eget fel. Dansade alldeles för mycket i går natt, helt klart. Det borde sitta varningslappar på dansgolvet:
   "OBS! Beträdande av detta område kan innebära risk för din hälsa!"

Lite seg idag. Plus att jag rör mig en smula stelt. Blir nog mest att sitta vid datorn idag. Ska nog baka lite också, förstås.

Har ni sett Simon's Cat? Åh, vad jag skrattar!


Återförening

Framåt kvällen ska jag träffa alla älskade Molbisar igen och jag är jättepeppad! Har ju saknat dem under sommaren... Det ska bli lite förfest och så korvgrillning med de nya nollorna. Tydligen är de bortåt femton i år - stor, stor klass!

Men först ska jag skriva brev, gå och handla och så duscha, förstås. Och leta fram min overall. Den är klorofyllgrön; riktigt knalligt grön, så det borde inte vara så svårt.
   Knalligt grön, så som vår soffa är knalligt brun, ni vet. ;)
   Sorry. Internskämt.

Better get going!

Lugn

Lite paus var nog precis vad jag behvöde! Det är härligt att inte göra så mycket!
   Värre blir det väl på måndag när nya kursen, Molecular Genetics, drar igång: schemalagd till 17.00 nästan varje dag, massor med labbar och massor med inlämningsuppgifter.
   Skulle valt något annat. Typ "Fri konst", "Nygrekiska" eller "Fotbollshistoria"...
   Låter i vart fall lättare.

Calle-stackaren är jätteförkyld. Hoppas att jag klarar mig ifrån smittan. Inte särskilt troligt, men man kan väl hoppas? Te med massa honung är ju en bra kur. Det satsar jag på. Lite paj också, kanske. Jag har hört att paj, det hjälper mot alla förkylningar!




RSS 2.0