Ensam hemma

Jag är en sådan där knäpp person som behöver en stund för mig själv då och då. Bara få var helt ensam. Det beöhver inte var långa stunder, men det behöver få vara.
   Nu är Calle iväg på spelkväll hos ett par polare. Jag sitter och skriver. 
   Jag gör som inget särskilt. Det är skönt ändå. 

...

I en liten stund.
   Det är också det fina i kråksången. Nu har jag varit själv i en halvtimme.
   Nu behöver jag Calle igen! Väldigt mycket.
   Nu saknar jag honom och längtar efter honom. Nu vill jag att han ska komma hem. 
   Ge mig en halvtimme själv, och jag är en så väldigt mycket bättre människa sedan.  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0