Tjugosjätte februari, II

Linda säger att jag är avundsjuk. KLART att jag är!

Hon fick ju sova.

Tjugosjätte februari

För Linda är en segkorv.
   Det blir visst så, om man bor hos Jacob. Eller snarare, om man bor hos Jacob och känner sig moraliskt förpliktigad att få honom ur sängen. Han vaknar inte, nämligen.
   I alla fall, eftersom Linda försöker få liv i sin pojkvän (om hon vaknat själv än?), är jag ensam. Jag brukar vara lite tidig. Idag är jag så sjukt trött att jag i princip gått i sömnen hela morgonen. Jag är inte (heller?) riktigt vaken än.
   Och även ikväll ska det jobbas. Men är jag riktigt, riktigt snäll slipper jag gå upp och släppa ut hästarna i alla fall. Då kan jag få några timmars sömn.
  
Jag vill SOVA!!

Tjugofemte februari

Jag har fysik nu. Fysik är viktigt. Livsnödvändiga kunskaper som för mänskligheten framåt. Lösningar på livets många mysterier, svar på svåra frågor och mystiska förteelser.  Men mördande tråkigt.
   Jag har varit duktig ock antecknat. Flera sidor. Nu har jag dock gett upp, och sitter och läser på nätet istället. Det är roligare. Vi måste göra inlämningsuppgifter också, jag och Linda. Snart, för fysik A borde väl snart vara slut?
   Fast först ska vi gå på bokrea.

Jag var på bokrean redan igår och köpte på mig lite. Idag ska jag bara köpa på mig några till. Bokrea is the shit!
   Fast mina bokhyllor är för små. Calle måste bygga nya åt mig!

Tjugotredje februari

MER snö! Yippie!!
   Jag och Calle skulle ut och gå en sväng i drivorna i går, men vi fastnade på tomten istället. Det var ju kramsnö - klart vi måste bygga snögubbe!
   Calle hade storhetsvansinne. "Klart vi måste bygga en JÄTTESTOR snögubbe!!" Och var perfektionist. Hade inte Calle varit med, hade jag aldrig varit så envis och byggt så länge!
   Men givetvis. Snögubben blev både JÄTTESTOR (tur att han är lång också) och perfekt.


Sjuttonde februari

Rubrikerna på mina blogginlägg är jättetråkiga, jag vet. Men ni förstår, jag har en idé med spektaklet. När jag började blogga igen bestämde jag mig för att hålla på ett tag den här vändan. Om jag då hela tiden ser vilket datum jag skrev förra, blir jag ju stressad när jag ser hur långt mellan gångerna det går ibland. Och voilá - då skriver jag ett inlägg! ;)

Det har inte hänt så mycket sedan igår kväll. I morse var jag ute och förfrös kinderna med Trubbel. Nu sitter jag vid datorn och läser. Ett mail från mamma med en superrolig film, spana in! 
   http://www.youtube.com/watch?v=UjcoRFcmQuo

Och så avslutar vi ett något innehållslöst inlägg med lite visdom.

Här är ett prov för att utröna
om din mission på jorden är avslutad:
Om du lever
är den inte det.

 

Sextonde februari

En riktig jäkla skitdag. Fredag den trettonde? Den här måndagen slår dig med råge!

Blaha.

Nu ska jag baka kakor. Någon har ju vunnit ett vad.

Elfte februari, II

I ett litet, litet rött hus i skogen bor en liten, liten Sylvia. När Linda och jag ägnat lite, lite uppmärksamhet åt fysiken bestämde vi oss för att åka och se om hon fortfarande fanns kvar där ute i snön.
   Sylvia var nästan vaken, och det var sjukt kul att träffa henne igen. Vilket team vi är, vi tre! Snacka om flum! Massa snack och en mycket, mycket kladdig kladdkaka! <3

Idag haver jag också fixat pass. Stackars tant i expeditionen, hon blev superstressad när min stora familj vällde in genom dörren. Astrid var lite inne på att fråga henne vad hon tyckte om alla polisgrodor i Malmö, men var barmhärtig och lät bli...
   Och eftersom Linda hade rätt (som alltid - varför tror ni vi kallar henne SuperLinda?), är jag nu skyldig henne kaka. Eller vad det nu var vi slog vad om.

I morgon ska vi se om Gullringens Simhall är coolare än Hultsfreds. Den kanske är mer utomlands? Nästan som där Elin snart har bott och A/Emmi kommit tillbaka från? Eller hur var det nu...?

Kramar och god natt, lilla värld!

Tolfte februari

"Giltighetstid

Passet och det nationella id-kortet gäller i 5 år, även för barn och ungdomar under 18 år. Pass utfärdade före 1 oktober 2005 är giltiga i tio år - om personen var över 18 år när passet utfärdades."


Fuck också.

Elfte februari

+ Linköpings många reor.
- Liköpings dåliga shopping-stads-planerare. A6 till Linköping snart?? O.o

+ Frallor och Brämhults från Hemköp
- Att det tog så jäkla lång tid att hitta dit

+ Vinter - man får köpa jättesnygga mössor på rean och sk(r)ämma systrarna med
- Vinter - kallt ute, varmt inne. Vad tusan ska man ha på sig?

+ Fina, färgglada tavlor på onsdagskvällen.
- Att de är så dyra att jag inte kan ta med alla hem. Fast man kanske kan låna? Bara ett tag?

+ Blodgivning är en god gärning
- Mitt blod duger inte

+ Systermys
- Olika våglängd mellan syster 2 och mig

+ Simma är jättemysigt
- Mina armar har blivit prickiga av klor (vassa klor i vattnet! xD)

+ Fysik med Linda
- Missa fysiken med Linda.


Tionde februari

Tisdagar har jag hittills haft lektion kl 8.15. Ganska bra tid och bra dag. Avklarat på morgonen, en dags vila och så samma tid på torsdagen. Det har faktiskt varit så bra att jag inte brytt mig om att kolla om det ALLTID är så.
   Tji fick jag.
   Idag är det inte så. Det är därför jag skriver från Högskolecentrums dator klockan 8.05 på morgonen.

Jaha.

Åka hem igen, alltså.

Nionde februari

Vecka sju har precis börjat. Måndag morgon brukar vara väldigt lugn, även när jag jobbar. Tyst och stilla. Dock inte idag. Vecka sju har nämligen alla i Jönköpings län sportlov. Kära systrar är fortfarande kvar här, och istället för en är vi tre tjejer hemma. 
   Det är mysigt. Igår bakade vi bullar som bara den, Astrid och jag. Nu ska vi packa ner dem och åka till Hultsfred och bada. Lite sol och bad ska bli underbart, särskilt som det är så kallt ute.
   Jag menar, vad har Gran Canaria eller Thailand som man inte kan få i Hultsfreds Simhall? :)

Femte februari

...och score! ;)
   Nu är jag uppe i fyra inlägg den här vändan.

Snösnösnö. Tyvärr tung blötsnö som verkar ha som mål att töa bort inom två dagar. Annars lagom mängd i rätt tid för snöälskande Siri.
   Trubbel tycker också om snö. Hela hästen var alldeles sprättig och lyckligt uppblåst de första tio minuterna. Det är väldigt mysigt att galoppera en stor häst med långa ben över snötäckte fält. Testa någon gång om ni får chansen.
   Det lilla krypet alias Let´s Dance, eller Trassel, satte ner näsan i snön utanför stalldörren och plogade sig fram hela vägen ut till hagen. Sötnöt!

Mirran verkar dock inte alls vilja ha snö. Hon gick nämligen inte att hitta i går kväll. Hon har fått tag i ett riktigt bra kattgömställe där hon kan kura tills vi ger upp letandet. Vid femtiden på morgonen är det ju just det - morgon, och katten väcker galtt hela huset med högljudda jamanden efter mat. 
   Mysigt.

Jag har inte mer att säga just nu. Inte annat än en snötext vi analyserade i engelskan i fjol.
   Me like.

Whose woods these are I think I know.
His house is in the village though;
e will not see me stopping here
To watch his woods fill up with snow.

My little horse must think it queer
To stop without a farmhouse near
Between the woods and frozen lake
The darkest evening of the year.

He gives his harness bells a shake
To ask if there is some mistake.
The only other sound's the sweep
Of easy wind and downy flake.

The woods are lovely, dark and deep.
But I have promises to keep,
And miles to go before I sleep,
And miles to go before I sleep.
 
                                                              R Frost
                                         

Fjärde februari

Lite jobb så där helt plötsligt igen. Igår ringde Najje (arbetsledaren på ostkakan) mig vid 13.10. Jag stod i stallet, precis hemkommen från en mysgalopprunda i skogen.
   "Hejhallå, vad pysslar du med då?"
   "Jag är i stallet"
   "Jahopp, då kan inte du vara här och jobba vid två då?"
   Men se, det kunde jag! Man är aldrig så snabb som när man kan tjäna lite pengar.

IQ-befriat. Det är ett ganska bra ord för att beskriva ett löpande-band-jobb. Man ska kunna le och snacka med arbetskompisarna oavsett tid på dygnet, kunna se var det håller på att bli problem innan några ostkakor går i golvet, ha viss motorisk känsla samt kunna hålla ögonen på massa ställen på en gång.  Låter det svårt?
   Nej, just det.

Idag var jag uppe tidigt, trots att det var kvällskift igår. Man blir sjukt seg, men allt funkade bra idag med. Vid halvtre-tiden stack jag ut till Jenny. Hon bor mer mitt i skogen än jag och har en älgpark som närmaste granne. Vi hade mysigt, fikade, lagade soppa och kikade på kossorna i deras nya hus. Skön eftermiddag!

Mamma och jag har just varit uppe i Säflod och pratat med Lisa. Våfflan, Sofies ponny, är nämligen (nästan) såld. En familj från Nybro har bestämt sig för henne. Det kommer bli bra, men just nu känns det allt lite... tomt. Jag har velat bli av med henne hela vintern, men nu har jag varit så inställd på att hon blir kvar att jag liksom fäst ihop de band som jag kapade när vi skrev annonser i höstas. Lilla plutt ska få en ny mamma! *gråtmilt*
 
 Lilla hästen!

God natt, mister Tom.


Andra februari, del två

Linda trodde på fyra inlägg. Nu är jag uppe i två.

På tal om upp, ska jag gå upp tidigt i morgon. Så nu tänker jag avsluta mitt andra blogginlägg denna vändan med ett godnatt till er allihop.

Och en liten sång?

...

Isolation is not good for me
Isolation, I don't want to sit on the lemon-tree

I'm steppin' around in the desert of joy
Baby anyhow I'll get another toy
And everything will happen and you wonder

I wonder how
I wonder why
Yesterday you told me 'bout the blue blue sky
And all that I can see is just another lemon-tree
I'm turning my head up and down
I'm turning turning turning turning turning around
And all that I can see is just a yellow lemon-tree

Andra februari

Som vanligt har jag bestämt mig. Den här gången ska jag fixa det.
   Om inte annat för att Linda säger att jag måste.

So, why don't pretend that it never happened?

.....................................................................................................

Idag har jag varit vid gummiverkstaden alldeles själv. Jag hoppas att ni tycker att jag är modig som vågade åka dit, för det tycker nämligen jag.
   Det visade sig att det var alldeles lugnt, precis som jag inbillade mig i bilen på vägen dit. Killen var förstås jättejust. Fast däcket hade "en böld". Och det var tur att jag kom dit, för "snart skulle det ha smällt". Han bytte däcket åt mig, och simsalabim! Inga mer hopp i lilla fiestan! ;)
   Skönt att det inte var något konstigare, måste ju kunna åka in till den lilla staden i morgon. Högskolestudier, ni vet... ;) Och så ska jag göra blodtester, eftersom jag ska bli blodgivare! Det är också lite modigt, inte sant? Fast mest handlar det nog om att kompensera. Eftersom egoistiska jag tänker behålla allt inuti mig om jag dör, får jag dela med mig lite medan jag lever. Det borde ju gå jämt upp, om nu någon håller räkningen?

Idag har jag även varit ute i solen med Trubbel. Knäppis och jag är nu i full gång med träningen inför vårens tävlingssäsong. Jag är jättepeppad och det är vansinnigt roligt! Idag var det dock mest lunk i skogen, men det är inte helt fel det heller. Nästan vårsol var det också. Fast jag tar gärna ett par veckor med tjock snö innan tussilagorna får fritt spelrum. Men så är ju jag en vintermänniska också.  
  
Inte helt oväntat tycker jag redan att det känns... högfärdigt. Jag menar, varför skulle någon hitta något intressant i mina ganska likriktade dagar? Uppenbarligen gör ju någon det, det är därför jag skriver, men ändå? Så kul kan det ju inte vara? Jag tror det är därför jag lägger ner ganska snabbt. Det är Calle, Trubbel, mina vänner och min familj. 
   Men det är å andra sidan väldigt mycket.
   Kanske det inte är så tråkigt ändå?   

RSS 2.0