Payday

Vi har just varit vid Röbäcks kyrkogård och tänt varsitt ljus i minneslunden. Det var väldigt vackert med mängder av ljus, som små öar av ljus mellan träden. 

Det blir halloween hemma för oss. Vi pysslar i köket med blomkålssoppa och marinering av älgkött till i morgon. Och så väntar vi oss alla grannungar på bus-eller-godis. De första kom igår. Giriga små glin. ;) Calle har kalast på godis, han också. Jag tror att de får sno sig hit om de vill ha nåt annat än russin. 

Memento mori.

Hihihihihi!

Jag sitter och skrattar hejdlöst åt en viss kär vän. Mina andra kära vänner tycker jag är lite halvkonstig, men är det fantastiskt roligt så är det.
   Tyvärr kan jag inte skriva ut vem det är som är så fruktansvärt rolig (och lite missfördelad vad gäller lägenhetsfaciliteter), eftersom personen i fråga hotade mig med en halv säng. Och jag menar, en halv säg? Kan det bli värre?

Förresten. Isrolfs Fastighetsaktiebolag, Ystad. Någon som känner igen? De har ringt mig tre gånger den senaste halvtimmen, så det är nog något väldigt viktigt. Men jag vill inte svara. 
   Anyone?

"Du, Siri? *host, host*
*Mmm?"
"I ditt senaste blogginlägg skrev ju du att du var bra på att uppdatera?"
"Ja?"
"Vad hände?"

Bra fråga. Över till den andra delen av mig, tack.

Vi jobbar med skogsbioteknik nu! Det är kul, men vi har väldigt konstiga "ledare". De litar inte alls på oss, till skillnad från alla de andra. Vi får titta på när "ledarna" gör samma labbar som vi fick göra själva på förra temat... Men en av inspirationsföreläsarna var ruggigt inspirerande! Helt underbart att lyssna på!
   "... och de där teknikerna som sitter där borta, de vet ju inte ens vad ett träd är! De är bara en massa folk som sitter och skruvar på en ratt någonstans!"

Igår blev det en tripp till IKEA. Mamma (och Linda nu, antar jag?) skrattade som attans när hon insåg att det är 26,5 mil för oss till nämsta IKEA. Sundsvall. 
   Carro, jag och Basse utgjorde truppen som genomsökte området. Basse vann mest-pengar-utlagt. Jag tog nog hem mest-småpryttlar-med-hem.
   Det kändes som om jag bara köpte lådor och burkar. Astrid och Sofie hade nog himlat med ögonen om de såg hur många "Kasett" jag hade med hem. Men de ÄR ju fina! Och det blir ordning.

Och nu: Bilder från Vimmerby i helgen.

Ser ni hur saknad jag varit? Kolla bara kattens min! ;)


Älskade tokhäst!


Älskade syster. Den andra fastnade inte på bild. ;)
 

Sylvia (<3) berömde mig för att jag var duktig på att uppdatera bloggen numera. Det är nog därför jag låtit den vara i ett par dagar.

Isch, jag orkar verkligen inte uppdatera er om helgen. Det hände för mycket, så det blir lite jobbigt, ni vet. Nöjer mig med att säga att det var toppen. Jag har saknat er alla mer än jag trodde.

Nu skriver jag kemiarbete. Ni som är lojala följeslagare, eller bara allmänt obeservanta, vet ju att jag inte läser någon kemi nu. Ni borde sannolikt ockå ha koll på att det är en annan i hushållet som gör det...

Ett plus ett är två? xD

Eftersom jag har massor att berätta blir det här troligen ett ganska långt inlägg. Så där, nu är ni är förvarnade. 
   Det kan i och för sig också vara så att det blir ett väldigt kort inlägg, just eftersom jag blir trött bara av att tänka på allt jag vill förmedla till er. Och när jag blir trött, tenderar ju saker att inte bli gjorda.
   Men vi gör väl ett försök, eller vad säger ni? Väntar jag längre lär det ju inte bli mindre att skriva om.

Sjunde oktober var den sista gången ni hörde av mig. Vad bar jag för kläder då? Verkade jag spänd eller stressad? Hade jag konstiga rödbruna fläckar på kläderna?
   Ooops! CSI-temat sätter sina spår. Förlåt mig.
   Jag var på väg ner till stan, eller hur? Jag och Emma skulle ju hänga på när Hanna hade möte med sina internationals. Det slutade med att det var jag, Hanna och Emma och en buddy till. Av trettio internationals dök ingen upp på pizzabuffé och popquiz...
   Fast inte deppade vi för det. Vi mobbade den stackars ekonomen lite grann, käkade pizza och visste varifrån Brolle kommer när det drog ihop sig till popquiz. Vi visste bland annat också att Janis Joplin gjorde Mercedes Benz och att U2 bildades -76. Det var roligt!

Åh. I torsdags sabbade jag månadens budget, egna delen. Jag köpte IKSU-kort! Ni vet , det där superstora störst-i-norden-träningsanläggningen. Och ett par gympadojor. Jag sneglade lite på träningskläderna, men hejdade mig. Det är kanske bäst att träna ett tag först, och sedan sasta på att se snygg ut när man tränar. Jag lär j inte göra det i början ändå, sygga kläde eller inte. Heldöd, det är nog en bra sammanfattning.

Nu börjar det kännas lite som mellanstadiets dagboksanteckningar. Ni vet, "idag gick jag till skolan sen lekte jag med Linda och spelade spel sen gick jag hem och år makaroner och korv sen la jag mig." Men eftersom jag inte hör några protesterande röster, tänker jag helt kallt och egoistiskt fortsätta pracka på er oväsentliga detaljer från de seanste dagarna. Varför denna brutala mentalitet? Jo, jag vill ju berätta! Och att skriva det man vill, det är ju lite poängen med en blogg. Ehm, sidospår, förresten. Gör ni själva paranteser runt det här stycket?
   Fredags - DNA på mig själv! *hoppar högt av hänförelse*  Så spexplanering, träning med Hanna och rödbetsbröd. Se bild 1. Jag bytte vattnet i brödet mot rödbetsspad. Resultat - knallrosa bröd. Rosa bröd är roligare bröd. 



Och igår, igår blev jag en riktig student! Här kan vi snacka hoppa jämfota av hänförelse! Insparkssittningen är avklarad och jag är nu en alldeles riktig molekylärbiolog, döpt i translationens, receptionens och transkriptionens heliga tecken. 
   Kvällen involverade också en lång förfest (som hade gett E allvarliga problem om hon velat ägna sig åt lindansning, om man säger så), god mat, roligt folk, en norrlands-T-shirt (Hanna <3) och dans halva natten. Underbar kväll!

Och, (skryt, skryt), så har jag världens bästa pojkvän (Linda, läs: sambo). Lägenheten är städad! Och hur många handtag har jag gjort?
   Vattna blommor är kanske städning, förresten? 

Idag var det mörkt när vi vaknade. Riktigt mörkt. Annars brukar i alla fall lite ljus smyga sig in genom gardinerna, men inte i morse. När jag väl kom upp och ut i köket blev jag väldigt trött. Det spöregnade. Himlen var kolsvart.
   Jag gick in till Calle och undrade om inte vi kunde ta bilen till skolan.

Men han är tuffare än mig. När det började dra ihop sig för avfärd duggade det bara, så då kunde vi jag ta cyklarna i alla fall. Vilken tur, eller hur?
   Sen har ju de knäppa vädergudarna här uppe hunnit ändra sig många gånger om. Kallt, varmt, regn, mulet, klart... Just nu är det sol. Det underlättar, för jag ska in till stan. Det ska bli pizzabuffé och popquiz med lite internationellt folk, och så Hanna och Emma. Kul!
  Calle ska vara hemma och käka rödbetor och räkna matte. Det är sannerligen inte lätt att vara basårsstudent!

Ojojojooj! *hoppar jämfota* Vet ni vad jag gjorde igår! Jag undersökte en mordplats!
   Eller, mord och mord. Och undersökte, förresten.
   Vi leker ju kriminaltekniker nu under det här temat, så lärarna hade fejkat en brottsplats åt oss. Rikigt blod, hår, fibrer, mordvapen, fingeravtryck... Och avspärrningstejp! Oh, så tufft! Det kändes typ som när man lekte dektektiv som liten! 
   Och idag har vi analyserat våra bevis. Mikroskop, DNA-testning... Gosh, hörni, det här är riktigt spännande! Kanske är det här man ska nosa sig in mot sen?

Jag ska sätta fart nu. Det tar faktiskt typ 10 min minuter in till stan. Och jag har inte bytt om än.
 

  

Idag är jag klar med andra temat, "Morgondagens Mediciner". Jag är superpeppad inför nästa, CSI Umeå, kriminalteknik! Wow, alltså! I vilket fall, det är väldigt skönt att få helg halv tio på fredagmorgon och inte ha någonting alls att tänka på!

Ikväll ska lite polare komma hitt och kolla på film och äta äppelkaka. Vi kände att det var lagom nivå idag. Imorgon, däremot, då blir det Räkfrossa för gänget, mig och Calle. Och en massa finnar. Finlandssvenska nationen ordnar (och Umeå är ju typ... Finland? Nej, jag vet inte heller riktigt varför vi hamnade där.)
   Filmkväll med äppelkaka kräver två saker: 1. Film. 2. Äppelkaka. Därför ska jag: 1. Köpa en sladd så vi kan se på film 2. Baka äpplekaka.

Christian från Kiruna är störtskön.
"Usch vad det var kallt idag!"
"Kallt?"
"Ja, minusgrader och frost och allt!"
"Du, i Umeå blir det aldrig kallt. Fusknorrland. Det är vad det är."

Oookeeej! Fast jag tycker att fusknorrland är norrland nog för mig.

Jag skriver labbrapport för fullt här borta. Eller, tja, nu har jag ju lunch. Då blir det inte mycket skrivet. Mycket mer ätet. Logiskt? Kan tyckas. Men det vill ju till att man är tydlig i den här världen.

På tal om tydlig. Det är inte helt klart hur en labbrapport ska se ut. Det försvårar processen aningen. Jag menar, det är svårt att skriva något när man inte ha koll på vad det är man gör. Fast det ordnar sig nog. Det måste det göra. Jag ska ju redovisa det här i morgon, och då är det nog bäst att det är klart.

Det är blå himmel här. Det betyder inte att det är varmt. Sol är inte lika med varmt. Sol är lika med superkallt!
   Jag vill ha termobyxor.