Saknar
Just precis nu sitter jag bara här och saknar en smula. Ni vet, nu när den där första speedade lyckovirvlarna stillat sig smyger vemodet sig på. Jag börjar sakna lite grann. Längta.
Det hör som till, tror jag, när man har hemma på så olika ställen. Jag vet att jag skrivit om det här innan, men ämnet fascinerar mig. Starka känslor som känns oförenliga. Ändå fungerar det.
Nu ska jag alldeles strax åka ut till stallet. Det är toppen. Jag brukar ju sluta tänka då.
Tro mig, det är oftast bra.
Det hör som till, tror jag, när man har hemma på så olika ställen. Jag vet att jag skrivit om det här innan, men ämnet fascinerar mig. Starka känslor som känns oförenliga. Ändå fungerar det.
Nu ska jag alldeles strax åka ut till stallet. Det är toppen. Jag brukar ju sluta tänka då.
Tro mig, det är oftast bra.
Kommentarer
Trackback
