Riktigt bottennapp

Jag och Calle går ju som bekant en hel del på bio. För det mesta ser vi bra filmer, och då och då är filmerna lite  sämre. När man ser så pass mycket film kommer ju tyvärr också de där riktigt bottennappen med jämna mellanrum. Igår, till exempel.
   Red Riding Hood suger. Så nu vet ni det. Urdåliga skådisar (helt otroligt dåliga!). Krystad monolog. Konstgjord, plastig och rent felaktig scenografi. Larviga mellanspel utan någon funktion. Ologiskt och underligt handlande från samtliga karaktärer. Taffliga specialeffekter. 
   Och det värsta är att idén är ju så bra, tycker jag! Det kunde ha blivit fantastiskt - men föll platt. Se den inte. 

Så. Nu ska jag göra något viktigare. 
   Påskpynta, kanske?   


Minitripp till Skottland

Eller, tja, kanske inte riktigt. Nästan? ;) Gårdagen avslutades med drinkar, snack och underbara människor på Pipes of Scotland, en av pubarna nere på stan. Vi hade en lite mini-avslutning nu innan alla åker iväg på påsklovet (som inte är lika långt som Lindas. Fusk.) och det var fantastiskt mysigt.

Påsklov, som sagt! Calle och jag har gått en liten sväng på morgonen i vårsolen - det luktar till och med vår nu! Jag sitter och skriver, Calle bygger kniv. I kväll blir det bio.

 Känns som en helt OK start på påsken. Må den fortsätta lika härligt!

Dagens problem

1. Den satans antipatin sprider sig. Snart sitter vi väl var för sig i varsin stuga och skakar med bössorna om någon främmande närmar sig. Vad är det egentligen för fel med att hjälpas åt? Med att bry sig om sin nästa?
   Jävla quick-fix-mentalitet. "Det är deras fel - bort med dem! Sen blir allt bra!"
   Elller... Nä, just det!
 
Sannfinländarna in i finska Riksdagen:
http://www.dn.se/nyheter/varlden/motgang-for-centern-i-finlandska-valet


2. Unken kyrkomoral sprider sig. Begränsa aborterna - kvinnan har inte rätt att bestämma! Trodde de skämtade först, men nejdå. De är fullt allvarliga. Riktigt läskigt, tycker jag.
   Nu är jag nog väl nära militantfeminismen, men föga förvånande är de män. Jag kan inte låta bli att undra om de tänkt annorlunda om de varit kvinnor?

"Dags för samhället att nyansera synen på aborter"
http://www.dn.se/Pages/Article.aspx?id=640068__Article&epslanguage=sv

Som tur är finns det i vart fall fler än jag som reagerar en hel del på den här artikeln. Annars hade jag blivit skraj på riktigt. Nu kan man ju ändå hoppas lite grann på mänskligheten. 

"Unket förslag om att inskränka aborträtten."
http://www.dn.se/debatt/unket-forslag-om-att-inskranka-abortratten


3. Spotify blir en betaltjänst. Ja, jag vet att jämfört med de andra blir det här ytte-pyttigt. Inte desto mindre stör det mig.

...och så var jag glad igen!

Ja, nu förstår ni! Nu mår jag mycket bättre!

Plugga är ju inte så pjåkigt egentligen. Särskilt inte när det bara är att lära sig utantill. Vi hade ca 170 strukturer att lära oss, ca 1/3 på latin. Jag skrev upp allt vi skulle kunna. Jag skrev dem igen med sjuttio fel. Andra gången hade jag elva och idag på morgonen ett fel. Rabbla utantill - javisst! 
   Sen blev ju testet en smula annorlunda, men alla hade klarat sig. Jag är nöjd.
   Så nu har jag bara en lektion i morgon - sen har jag påsklov till 3e maj! Livet är så härligt ibland! (Sen kan vi väl prata tyst om de där satans sidorna jag ska lära mig utantill, väl? ;))

Nä, hörrni. Nu får ni sluta uppehålla mig. Jag har faktiskt viktigare saker för mig. 
   Just det.
   Viktigare saker, var det ja... ;)

Suri

Jag hatar att plugga. Därför är jag på sällsynt dåligt humör idag. Och när jag är på dåligt humör, då blir det inget skrivet.

Lika bra. Jag måste ju plugga.

Blanka golv

O, oj, oj, vad här är rent och fint nu! Riktigt tjusigt. Vårstädning deluxe. Det luktar så härligt när man städar om våren och kan vädra lite. Gulsåpa och frisk luft och nästan lite grönt också.

Snön ligger i smutsiga små drivor här och var, men mellan vintermonumenten sticker små grässtrån upp och en och annan krokus syns längs husväggarna. Älven har börjat spricka upp fläckvis och änderna trängs på iskanten.   
  Vår! Snart är det verkligen vår! 

Ett annat inte lika underbart vårtecken är bristande plugg-motivation i kombination med mycket att göra i skolan. På måndag har vi histologi-test, alltså test på de där roliga små slidesen vi suttit och tittat på i mikroskopen. Det är visserligen lite halvcoolt ibland, men stor del av tiden sitter man och stirrar på en rosalila ofokuserad röra och undrar vem som egentligen bestämt vad som är vad, eftersom allt ser likadant ut. 
   Sedan blir det påsklov. Plugglov. Vi har tenta tredje maj och det är väldigt, väldigt mycket som ska sitta då. Närmare 1200 sidor för att vara exakt.  

Och så har jag äntligen blivit klar med min långa berättelse! Det är riktigt coolt när man håller 140 sidor i handen och man vet att de där, de har jag skrivit. Alldeles själv.
   Sååå - nu ska jag rätta klart den också... ;)

Nästan frisk

Idag har jag varit på fötter och i skolan. Halleluja moment. Jag har varit riktigt superglad, för är det något som är härligt så är det att bli frisk! (Sen att jag fortfarande snörvlar och är hes... Detaljer! ;))

Nu är jag jättetrött och vill sova. Kanske för att jag har varit (liiite är) sjuk. Kanske är det den där lilla detaljen att jag i morse gick upp normal tid istället för typ mitt på dagen. I vilket fall - trött!


Snacka om att kunna snacka!

Fantastisk snubbe:



Helt otroligt.

Sämre än i höstas

Ja, det var väl tur man missade anmälningen till Högskoleprovet i år då. Den här gången dabbade jag mig och är nere på 36 rätt på ordprovet. 
   http://www.dn.se/nyheter/fragesport/hogskoleprovets-orddel

I höstas hade jag 37. Och med det lilla mini-skrytet får jag väl sörja lie, för med nytt upplägg på provet är jag väl typ nere i bottenpoäng, om jag skulle få för mig att skriva det.

;)

Och, ja, jag är fortfarande sjuk.


Agrhh!

Åh, nu vill jag inte vara sjuk mer! Jag kan inte ens sova för jag är så satans förkyld!
   Stackars, stackars, stackars mig!


Solsken

Morgonen inleddes med solvarma vindar och takdropp och man skulle kunna tro att våren nu på riktigt är här. Min jacka kändes plötsligt för varm. 
   Vilken tur att det varit trist väder tidigare i veckan då, så att det kan vara så där vackert ute nu när jag känner mig riktigt risig.

Mer Panodil och Bafucin, vars verksamma substans med struktur samt molekylära effekt jag tack vare två års utbildning nu kan redogöra för.
   Men inte blir jag friskare av det. 

;) 


Krassligt

I morse vaknade jag med ont i halsen och huvudet. Jag stannade kvar i sängen. Ett par panodil och lite honungste har nu fått mig på fötter och strax ska jag åka upp till universitetet så jag inte missar eftermiddagen också.
   Tycker en smula synd om mig själv. Jag har en tendens att göra det när jag är lite så här halvsjuk. Jag får trösta mig med lite våfflor till lunch, helt enkelt.

Har just tryckt hem en kursbok också. Jag har insett att lärarens föreläsningar visserligen är lite småkul men att hans ord inte fastnar alls i mitt huvud. Då blir det bra att kunna läsa själv.
   Principles of Animal Physiology är nu på väg hem till mig.

Physiology. Det skulle man skriva när man spelar alfapet. Då skulle jag spöa Calle med mer än 30 poäng (som jag gjorde igår).
   Nu mådde jag genast bättre. Segerns sötma... ;)
   Och ett par våfflor på det? Mums!

Jag kanske blir helt frisk? ;)


Lyx

Det är riktigt lyxigt för mig/oss den här helgen, plus lite nästa vecka. Carin har åkt iväg och jag får ännu en gång ha hennes bil - och det är verkligen underbart att ha tillgång till en bil! Kunna handla, åka till stallet, åka till kopmisar... Me like!

Calle är på grabbmiddag. Det uteslöt visst mig (Va? Vaddå? ;)). De skulle äta jag-vet-inte-hur-mycket och spela spel. Och dricka lite öl. Calle bakade en supertjusig blå prinsesstårta igår och gjorde chokladpudding de skulle ha till dessert. Orättvist. Jag fick visserligen slicka alla bunkar som kompensation (och egentligen är ju det mycket godare) men ändå.

Äsch, jag skojar bara. Jag är faktsikt glad att få vara själv en stund. Jag behöver som de där timmarna i veckan då jag får vara hemma alldeles själv. Jag gör inget konstigt eller så - men jag behöver ensamhet ibland. Så jag hör mig själv igen.
  Sorry, djupt igen. Det är väl en sån veka. 
 
Nu ska jag återgå till mitt tedrickande och skrivande. Ingen som avbryter på flera timmar.
   Perfekt.


Upp och ner

Jag har så mycket att vara lycklig över, och lycklig är jag. Men just nu ligger ett svart stråk genom allt det ljusa.
   Känslorna åker upp och ner. Sorgen är ytlig och ytan är tunn.

Det är kanske så livet ser ut, eller hur? Ljus och mörker i en stor målarfärgsburk, tätt tätt tillsammans. Utan ledsamhet finns ingen glädje. Glädjen måste blandas med svidande svärta för att bli full och verklig.

Nu blev det filosofiskt. Men djupet ligger nära huden de här dagarna.


Hoffmaestro - Memories in Blue går på repeat.

Back in town

//Publicerad nu eftersom inlägget inte kommit upp på bloggen//

Tisdag.

Idag är jag nästan mig själv igen. Igår var jag något trött och sliten. Det blir liksom så efter en massa timmar på tåg. Ny kurs, inget särskilt nytt egentligen. Det blir nog en del prat om mikroskop och så om fysiologi förstås framöver. Det är ungefär det som vi kommer prata om.
  
Jag har ätit makrill och gröna bönor (salt, citron och olivolja och de smakar knappt bönor). Jag har köpt vykort och vitt vin. Jag har hällt bläck över hela händerna (jäkla burk) (tur jag har en tidning på Calles bord när jag kalligraferar). Jag har laddat upp en profilbild på nya kursens plattform. Under hot.

Tja. Så spännande var det.
   Men nu - bilder!


Jag och Trassel
Snygg-Siri och TrasselSudd

 Astrid och Trassel
Syster Astrid och NisseBäck

Snödroppar
Vårtecken så det skriker om det.

Mamma och Trassel
Mamma och stor-lilla Trassel.


Ganska skaplig sammanfattning av mitt lov.
   Åh, *host*, förlåt!  
   Ganska skaplig sammanfattning av mitt labbrapportskrivande.
   Givetvis.

Snabbspolning

En vecka går vansinnigt fort! Redan om ett par timmar lyfter jag (bildligt talat, jag åker tåg) mot Umeå igen. Visst är det sjukt?!

Tillbaka till snö och kyla och lägenhet.
   Fast framförallt - tillbaka till Calle. Det känns inte bra att vara utan honom. Nu är jag snart hel igen! ;)


Satans labbrapporter

Tänkvad underbart det hade varit om vi hade fått labbresultaten förra onsdagen (som det ju var planerat). Nu sitter jag istället och svär över membranbilder och önskar att det snart är klart.

Stackars, stackars mig! ;)
   Om jag återvänder till min egen dator och uppdaterar med alla ny-googlade kunskaper så går det fortare. Snart är det klart. Jag reser mig upp - nu!

Eller... Strax.   


Riktig vår

Femton grader varmt. Flugor. Snödroppar. Äggläggande (!) höns. Hästar som fäller. Snö som tinar till leriga vattenpölar och fågelsångsserenader. Vimmerby har hunnit betydligt längre än Umeå när det kommer till vår.

Jag njuter för fulla muggar av att vara hem-hemma. Det är helt underbart.
   Jag saknar Calle. Annars är det toppen.

Vältränad

Herregud, jag är helt slut i hela kroppen! Idag har jag ridit och skött om två hästar, plus all daglig stallskötsel med höbärande, mockning och vattenhinkar hit och dit. Jag är inte riktigt van vid att jobba så mycket och har redan träningsvärk. Stackars mig.
   Men det är vansinnigt roligt. Både Lucy och Questa är riktiga toppenpållar och man är bara lycklig när man åker från stallet.

Jag drömde att jag glömde alla mina kläder inför Smålands-resan. Och datorn, och kameran, och Astrids present. Inget bagage alls, så jag ringde Calle och krävde att han skulle åka ner med det.
   Undrar om han skulle göra det? Hm. Jag kanske borde börja packa redan idag?


Zoom zoom zoom

Jag kör bil! Oj, oj, oj vad vansinnigt roligt det är! Jag var rätt nervös igår (lite fortfarande, faktiskt). Tänk om jag kvaddar Carins bil! Tänk om den får en repa! Tänk om jag fastnar någonstans!
   Hittills har det gått bra. Jag har tankat diesel. Jag har backat och parkerat utan mitt-backspegel (knöligt). Jag har tagit mig ut från stallplanen trots två hästar, två bilar och tre släp på samma lilla yta. Fast då fick jag guidning av Thomas, som bor där. Han var imponerad över hur snitsig jag var på att backa och så. 
   "Neeej, nej, nej, inte ditåt, inte ditåt!"

På labben fick vi som väntat INGA resultat alls. En och en halv veckas jobb och vi såg inte ett endaste litet skrufs-protein. Nu ska vi få fjolårets resultat istället. I labbrapporten ska vi låtsas som om allt gick toppen. Det är så man gör, förstår ni. Photoshoppa verkligheten lite grann.

Jag har börjat fundera på min packning, och om en stund ska vi åka till Ica axi och bunkra inför Calles ensamma vecka. Lite till, kanske. Det är en skåpbil. Allt får plats!

So long!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0