Sista dagen...

Jag kapade Lindas blogg och skrev ett inlägg där istället. Varför göra det enkelt om man kan göra det svårt, liksom? ;)

Linda är här!

Och det är helt underbart!<3

Egentligen var det bara det jag ville säga. Det är superroligt. Jag är lycklig. ;)




Linda på väg!

Åh, vad jag är peppad! Linda sitter på tåget på väg hit nu och ska hälsa på i flera dagar! Hur kul som helst!

Festen igår var också otroligt lyckad; hur roligt som helst! Idag straffar sig sömnbristen lite, men ska ändå ta mig i kragen och städa lite. 
   Sa jag att Linda är på väg?

The humps on the camel does not contain water...

...so how can they get water from fat?

Den frågan och ett antal andra (100 poängstenta), har jag tillbringat drygt fyra timmar på att svara på.
   Det gick bra.
   Nu är det slut.

Dags för tentafest!


"Det du inte kan på framridningen...

...lär du inte hinna lära dig på framridningen."
   Ett av min ömma moders mer berömda citat. Det känns så nu. Det är försent att lära sig nåt mer.
   Tur att jag (inte haft nåt liv) bara pluggat i tre dagar nu. Ensam och med kompisar på universitetet i tre långa dagar.

Imorgon; tenta och tentafest med bastu och pizza. Onsdag: Linda kommer. Torsdag: Upprop på Bioorganisk kemi. Fredag: Inflyttningsfest.

Den här veckan blir bara bättre...

Konsten att studera

- Köp en riktigt tålig ryggsäck. Stoppa den full med tunga böcker. Kan du gå rakt eller ha den på ryggen i tio minuter utan nackont, ja, då får du stoppa i mera.

- Lägg en smärre förmögenhet på de tunga böckerna. Tro inte att de pengar du plarerat ska täcka bokavgiften räcker. Det gör de inte.

- När en tenta närmar sig, börja gå långsammare med glasartad blick och svara osammanhängande på frågor. Låt allt handla om vad-det-nu-är du snart ska tenta av.

- Fråga alla andra om deras senaste tenta, deras nästa tenta, hur mycket de pluggat inför tentan och hur de ligger till inför tentan. 

- Gå upp tidigt. Riktigt tidigt. Ju tidigare desto bättre; då känns det som om du pluggat ordentligt.

Ischeliusch. Snart är nästa tenta avbockad, och då blir det lite roligare igen. Fram till på tisdag är det dock (nästan) bara plugg som gäller.
   Och jag är redan uttråkad.

Viktiga saker

Det blir lätt väldigt tjatigt när man pratar om viktiga saker. Här har man lyckats vara viktig utan att bli tråkig. Fantastiskt bra, tycker jag.


Vårkänsla

Jag vet inte hur det är med er, men i min värld sabbar TIO CENTIMETER nyssnö och tio minusgrader vårkänslorna en aning. 
   Vem eller vad som än styr måste vara inställd på slöseri. Jag menar, hur meningfullt kan det vara? Snön var ju på väg bort, och så öser man på med en decimeter till?
   Moget.

Och om moget. Astrid, du måste följa diskussionerna. Som en mogen människa.
   (Sammanfattning: Tim tyckte du såg mognare ut än mig. Sofie hävdar hon är mognast. Men det är fel. Jag leder.)
   Mogenhetsgraden på det här inlägget sjönk just.

Suck. Bäst jag släpper det här innan det blir totalkatastrof. Jag ska fortsätta plugga.

(Mogenhetspoäng!!)

Åh nej!

Hur svårt ska det vara? LILLAsyster. Hör ni hur det låter? Jag menar, själva betydelsen av ordet?
   Just det. LITEN. Mindre. Obetydlig. Defenitivt mindre mogen än den STORA systern, eller hur?

Hur svårt kan det vara? Lillasyster = mindre = inte fullt lika mogen.

Spread the word, folk¨s. För det är så det är.

Punkt!


Dialog

Middag efter allt biosmaskens blev knäckemackor med gurka och leverpastej. Calle har lite svårt för det där med knäckebröd. De går ju sönder.
   Han tappade halva sin macka. Jag tog en bit av den (snabb som en hungrig kobra!)

"Neeej! Nej, du tog min macka! Och den biten med den bästa gurkan!"
"Varför är den här gurkan bättre än den andra?"
"Du tog ju den!"

Visst måste det tolkas som en komplimang? Oj, vad jag har de bästa gurkorna på min sida! ;)

...och Alice i Underlandet var bra, förresten. Så ni vet.


Och idag mår vi toppen!

Alldeles snart ska jag och Calle skutta ner till bussen och åka in till stan. Det är i och för sig mest jag som skuttar, men det hör inte hit. Vi ska in till stan och shoppa lite, och sen sak vi gå på bio.
   Igen.
   Bio två gånger i veckan, det är sådant man blir lycklig av. Bio och solsken. Och Calle.

Tänk vilken tur - idag får jag visst allt. Är det så himla underligt om man skuttar till busshållplatsen då? ;)

Ledig

Igår avslutade vi vår gentekniklabb, ni vet, där vi fick bakterier att lysa neongrönt i UV-ljus. Jag tyckte det hade varit coolare att gå direkt på grisarna. En neongrön gris till alla i hela klassen. Det hade varit bra reklam, det! 
   Nu är vi lediga fram till tentan den tjugofjärde. 
   Ja, jag tänker i alla fall vara ledig idag. Sedan blir det mer åt det "lediga" hållet. Plugga stenhårt, med andra ord.

Nu ska jag ut och rida! Ledig, ledig, ledig! xD

Look alike?

Jag tycker själv inte att jag, Astrid och Sofie är särskilt lika.
   Mina klasskompisar tycker jag och Astrid var jättelika, fast Tim tyckte Astrid såg "older and more mature" ut. Mogen? Aja. Han pratade ju inte jättemycket med henne... ;)

Look alike?
Sofie Astrid Siri

Syrrorna

Lite kanske. Fast inte jättemycket. Eller vad säger ni?

The Duck Song

Här, kära vänner, är låten jag haft i huvudet och nynnat på i ungefär tre dagar nu. Om ni börjar bli trötta på mig, får ni tacka Linda. Det är på hennes blogg jag hittade den första gången... ;)

The Duck Song

...´til the very next day, pom pom pom pom popopom!

Födelsedagsbarn!

Och idag sjunger vi för ASTRID!

Astrid

Hon blir 19 år gammal idag. Hurra, hurra, hurra!

Och så lite värme!

För första gången sedan Lucia har vi plusgrader i Umeå. Fantastiskt.
   Jag ska slänga min vinterjacka nu...

Ibland har jag rätt...

...och HUR kan jag ha glömt att berätta det! Vilken tur att jag sparade lite bevismateriel, så jag kom ihåg det!

Astrid kom ju upp till Umeå och hälsade på, och en av kvällarna låg vi och var nostalgiska om en massa olika sorters leksaker vi hade när vi var små. Lego Belville, tjejlegot som vi lekte konstant med, snackades det förstås om.
   Här kommer mitt rätt - vi hade en tält! Trots att vi pratade i säkert en halvtimme om legot, ringde Sofie och frågade och försökte få Calle att ta parti, så vann ingen. Men goggle kan vara till väldigt bra hjälp.
   Så här, här är bilden:

Visst hade vi ett tält!
Visst hade vi ett tält!

Det kan tyckas vara lite barnsligt, det här inlägget.
   Tji. Klart att det är. ;)

... och så här ser SNÖ ut.

Med hänvisning till det här inlägget.
   Alla som har sett snö den senaste tiden (det vill säga alla utom typ Linda) får väl helt enkelt blunda nu.

snö
Bra för biltjuvarna. Man vet vilka bilar som står stilla.
snö 10
Parkering ditåt. Ja, just det...
snö 10
Slam dunk. Tillochmed jag når upp.
snö 10
Stackars träd. Jag står by the way på backen och fotar i ögonhöjd...
snö 10
Vår parkering, givetvis med en snöskottartraktor. Ser ni högarna i bakgrunden?
snö 10
Utsikten från köksfönstret.

Inspirationsbrist

Ja, det kan man kalla det här. Jag har haft nytt blogginläggs-fönstret öppet i en halvtimme nu, och har fortfarande inte hittat något vettigt att skriva. Ibland finns helt enkelt inte inspirationen. 
  
Jag tänkte klaga lite på min tumme-blåsa. Vara glad över att det är så himla mysigt väder. Kanske tala om för alla smålänningar att "förste" och "andre" inte går att däga här uppe utan att riskera fnissutbrott. "Första" heter det. Tydligen.

Jag har ju också en liten hemlighet som jag skulle kunna berätta om. Eftersom jag känner på mig att dissningarna kommer hagla från vissa håll tänker jag dock hålla inne lite till med den. Till imorgon kväll. Eller lördag. När jag nu hinner ta bilder.

Nej, jag har inte kuggat på tentan. Hoppas jag. Jag har fortfarande inte fått tillbaka den. 
   Det är ingen sådan hemlighet. 

Ni får se.
   Eventuellt.


Skottpengar

Det blåser här uppe. Blåser och småspikssnöar. Tur att det är lä utanför vår dörr, eller hur? Då kan nämligen all snö, som inte fastnar någonannastans, samlas där precis utanför dörren och hålla snömöte. Eller vad nu nu snöhögar gör när de samls.
   Jag tycker att jag skottar hela tiden. Hade jag fått en peng för vaje skottning, ja, då ni. Miljonär-Siri, det hade ni kallat mig.
   Jättefint blir det. Men så tar det ungefär två sekunder, så ligger det likt förbaskat en snöhög där igen. De verkar trivas precis utanför dörren, de små snöflingejävlarna. 
   Ska man ta det som en komplimang?
  


Bokrea och superhjältar

Ingen, förutom hälften av mina vänner, har väl missat att bokrean är i full gång nu? Idag köpte jag fem av de tiotal jag planerat och övervägt att köpa. Det var bra för plånboken att det redan var så utplockat. Och för armarna. Böcker är ju lite tungt att bära.

Lillasyster undrade vilken superhjälte jag var utklädd till i förra inlägget. Hmpf. Hon kollar nog bara in bilderna. Vi var the garbage gang, Sofie. Soppåsar. Kanske inte riktigt höll måttet, men ruggigt kul hade vi i alla fall.

På tal om superhjältar, hur många polare lånar en bil av familjen en måndagkväll för att köra ut i skogen och hämta en bokhylla åt sina polare? Emil gjorde det. Där kan man snacka hjälte.

RSS 2.0