Och idag gör vi en kraschlandning
Just nu sitter jag bara och känner mig så jävla nere att jag håller på och gå sönder. Det verkar nämligen som om min älskade lilla bebishäst har hittat en ny matte, och om allt klaffar flyttar min häst nästa vecka. MIN häst.
Jag borde inte gråta och vara ledsen, han kommer säkert att få det jättebra. Mamma tror det blir toppen. Jag har ju dessutom inte ens sett min häst sedan i julas.
Men ändå. Att det ska göra så satans ont.
Ikväll tänker jag bryta ihop totalt. Jag får komma igen i morgon, helt enkelt.
Trubbel! Min finaste.
Kommentarer
Trackback