Konstruktiv
Det är nog ett av mina favoritord just nu.
Smaka på det! Låt ordet ligga i munnen och snurra på det ett tag. Ligger ganska bra, eller hur?
Jag gillar det. Ordet, alltså.
Och det i sig är ganska roligt, eftersom jag ganska ofta är så långt i från konstruktiv som helst.
Som med bloggen. Ni förstår, nu är det inte frågan om misskötsel den här gången. Jag har inte glömt bort min blogg, jag har orkat i allra högsta grad och jag vet att den blir läst.
Nej, jag har tjurat.
Jag hade nämligen skrivit ett väldigt långt och fint inlägg. "Död och uppskurna armar" hette det, eftersom vi tagit död på en höna och jag tyckte det skulle vara kul att förklara varför min armar såg ut som de gjorde. Jag skulle bara gå och hämta en kopp te innan jag skrev den sista raden.
Det räckte. Någon tryckte bort fönstret och hela min blogg försvann. Linda sa att wordpress har autosparning som stanard. Det lät som en vansinnigt bra idé.
Egentligen är det inte särskilt konstruktivt alls att tjura i, vad är det, två veckor? Något som hade varit konstruktivt hade varit om jag satt mig ner och bara gjorde om den. Enkelt löst.
Men jag är inte ett dugg konstruktiv, förstår ni.
Vet ni vad jag egentligen vill med den här bloggen? Jo, jag ville berätta om ett väldigt bra citat som jag alldeles nyss läste. Det är från Kung Fu Panda (som jag nu blev sugen på att se)
"Yesterday is history, and tomorrow is a mystery, but today is a gift. That is why it is called the present"
Smaka på det! Låt ordet ligga i munnen och snurra på det ett tag. Ligger ganska bra, eller hur?
Jag gillar det. Ordet, alltså.
Och det i sig är ganska roligt, eftersom jag ganska ofta är så långt i från konstruktiv som helst.
Som med bloggen. Ni förstår, nu är det inte frågan om misskötsel den här gången. Jag har inte glömt bort min blogg, jag har orkat i allra högsta grad och jag vet att den blir läst.
Nej, jag har tjurat.
Jag hade nämligen skrivit ett väldigt långt och fint inlägg. "Död och uppskurna armar" hette det, eftersom vi tagit död på en höna och jag tyckte det skulle vara kul att förklara varför min armar såg ut som de gjorde. Jag skulle bara gå och hämta en kopp te innan jag skrev den sista raden.
Det räckte. Någon tryckte bort fönstret och hela min blogg försvann. Linda sa att wordpress har autosparning som stanard. Det lät som en vansinnigt bra idé.
Egentligen är det inte särskilt konstruktivt alls att tjura i, vad är det, två veckor? Något som hade varit konstruktivt hade varit om jag satt mig ner och bara gjorde om den. Enkelt löst.
Men jag är inte ett dugg konstruktiv, förstår ni.
Vet ni vad jag egentligen vill med den här bloggen? Jo, jag ville berätta om ett väldigt bra citat som jag alldeles nyss läste. Det är från Kung Fu Panda (som jag nu blev sugen på att se)
"Yesterday is history, and tomorrow is a mystery, but today is a gift. That is why it is called the present"
