Feeling

Det är varmt och soligt och helt underbart att vara hemma. Så nu vet ni det.

Imorgon springer Sofie ut! Jag och Astrid ska med henne ut och fira på natten. Jag har nu dessutom något att ta på mig, vilket gör att det känns aningen mer lättsamt att gå på middag och fest. Inte minst för Sofies del. En spritt språngande näck syster kanske inte stod så högt på hennes lista; eller, vad vet jag? ;)

Sexton timmar senare

Jag är nu framme i Hålbäckshult. SOMMARLOV!
   *Hoppar runt på stället och  klappar händerna*

Varnar redan nu för att det kan komma att bli glesare mellan inläggen. Det finns ju så fantastiskt mycket annat kul att göra här nere. Klippa gräs och borsta hästar, till exempel.

Nu ska jag ligga i soffan, titta på TV och dricka vin tillsammans med päronen. Det ni. Jag är helt slut och kommer somna på... max 20 minuter. Ska vi slå vad? ;)

Regnväder och brännbollsyra

BrännbollsYran! VM i brännboll!
   I tre dagar går Umeborna man ur huse för att titta på tokstollar i mer eller mindre seriösa kostymer som spelar brännboll (mer eller mindre seriöst), Det blir en härlig feststämning med live-band, tältresturanger och festivalstämning i hela stan och alla dricker lite lagom (eller lite mycket) och är jätteglada.
   Vårens höjdpunkt - i år är knappt 500 elvamannalag anmälda!

... och det spöregnar.

Strax ska jag iväg och heja fram Helixarna (vår sektion). Jag ska ta gummistövlar. Och ett cyklop... ;)





På söndag vid den här tiden är jag i Vimmerby.

Dagens bekymmer

Hus svårt ska det vara att få tag i en klänning?

Väldigt svårt, uppenbarligen...

Skämt

Just tillbaka från en väldigt rolig föreläsning med en amerikan som hade en stor dos av humor. Vi skrattade mest hela tiden åt honom. Vad härligt det är med föreläsare som vågar bjussa på sig själva, som är engagerade och har lite självinsikt! Det blir så mycket mer intressant då.
  Han hade vigt sitt liv åt timjan, så det blev en hel del thyme/time-skämt... ;) Häftigt att nåt så oansenligtkan vara så spännande!

Liten note: Det är inget dramatiskt jag råkat ut för! En körtel som svullnat som bara den, så enkelt var det!
   No worries, I will survive! ;)


Oangenämt

Jag vill inte ens gå in på vad jag har gjort idag. Det inkluderade dock skalpeller, långa nålar, koksalt, fyra sköterskor och mitt underliv. Jävlar, vad man har mycket nerver! Och så ont det kan göra!
   Nu har jag redan börjat bäva inför återbesöket på fredag.

Annars är det lugnt här. Jag ligger i soffan med alvedon i magen och stirrar på regnet mot fönstret. Jag har fortfarande min presentation om ogräsgiftsresistenta plantor att göra, men ack, det får bli lite senare. Just nu tycker jag mest väldigt synd om mig själv. Lite fri surf (och mer alvedon) på det så känner jag mig säkert bättre. ;)

Vid den här tiden om en vecka tar syster Sofie studenten (typ)!
   Sanslöst vad fort tiden går.

Strax!

Nu börjar det ordna sig på riktigt inför sommarens helt annorlunda liv. Jag bockar av min inre lista varje dag. Min kompis som ska bo här i sommar var nyss här med sin sambo och stämde av allt. Det känns toppen.
   Check!

Kvar att fixa - typ en klänning.
   Och ja, jo... Den där presentationen då, förstås.

(Men vem har sagt att plugga är viktigt? ;) )

Vilken skräll!

Regnväder blandat med strålande solsken - och ett jätte-åskväder mitt på dagen! BLixt och dunder och det small som bara den! Två tjejer på bussen skrek, så högt var det (eller så kanske de var lite väl fega?)! Jag har haft gummistövlar i skolan och fick beröm av städtanterna.
   Åska betyder väl sommar, förresten? 

Idag, torsdagen den nittonde maj nådens år 2011, fyller min mamma femtio år!
   Hoppas hon firar riktigt ordentligt! ;)
  
  


Vemod

Idag är en sådan dag då jag bara hatar världen. Jag blir så uppgiven till och från och särskilt uppgiven blir jag när de där riktigt stora sakerna diskuteras. Vi hade en sådan diskussion schemalagd idag, och vi pratade fram och tillbaka om genmodifierade växter (GMO). Det leder in på alla rejäla problem som vi måste lösa, och också in på hur lite som händer idag för att det ska gå att rätta till allt som är skevt.
   Jag blir vemodig. Ledsen och arg. Det finns så otroligt mycket som är snedvridet och orättvist och sjukt i den här världen och jag ser ingen lösning. Jag ser bara alla svarta fakta som radas upp i en lång svart linje.

- Vad GMO gör med omgivningen är det ingen som rikitgt vet. Det forskas mycket, men det är inte accepterat i forskarvärlden att vara emot GMO eftersom branschen är så framstående (se bla. New York Times). Vår lärare berättade idag om GMO-majs, som innehåller ett "giftprotein" som dödar insekter. Hos andra djur funkar inte proteinet för syrahalten i magen är för hög. Mycket av majsen används i barnmat - men spädbarn har inte mycket syra alls i magen. Vad som händer med giftproteinet där - vi vet inte. 
   Men om inte GMO är svaret - hur i helvete ska matkrisen lösas annars? Vi är så många som ska äta. Dagens metoder med gifter och monokulturer är värre, mycket värre, än det vi vet om GMO. Vi kan inte fortsätta som idag.  
  
- Giftackumuleringen i människor är enorm. Idag har varje människa ca 200 gifter i blodet, gifter som inte funnits mer än tjugo-trettio år och som vår kropp aldrig tidigare stött på. En och en är de inte skadliga (vad vi sett hittills) men vad de gör tillsammans...? Mössen i djurförsöken dör.  
   Det bästa sättet att bli av med dessa ofta fettlösliga gifterna är att bli med barn. Då överförs gifterna till barnet via mjölk och moderkaka. Hur barnen reagerar vet vi inte. Det enda vi vet är att många sjukdomar, så som ADHD och diabetes, ökar lavinartat hos barnen. Dessa sjukdomar ses också hos möss som utsätts för gifter. Smidigt värre. 
   Riktigt spännande blir det när man läser innehållsförteckningen på barnmatsburkarna och inser att det som står där, de kemikalierna är märkta med dödskallar i labbet. Särskilt när man vet att det som för tio års sedan ansågs vara riskfritt anses vara cancerframkallande och livsfarligt idag.
   Och när det kommer till giftföroreningar hos barn - barnkammaren är vårt mest förorenade rum. Leksakerna är källan; alla dessa satans plastleksaker. Katter får sköldkörtelcancer av plaster från leksaker. Vad barnen får - tja, vi vet inte.
   (källa: dokumentären Underkastelsen från SVT)

Det här är två exempel. Vi kan fortsätta i all evighet. Vi kan tala om krig. Om rasismen. Om jordbrukets syn på djurhållning. Om hur vi uppfostrar våra barn till mer och mer antipati. Om vad som händer med djurlivet när hormoner och läkemedel rinner rakt genom reningsverken. Om monokulturernas spridning. 
      Och vi kan tala om vad detta gör med mig. Vissa dagar, som idag, är jag så fullproppad med svarta fakta att jag vill borra ner ansiktet i kudden och försvinna (Har gässen haft ett bra liv innan de blev dun? Vem har sytt kudden, och har de fått bra betalt? Vad är dunen behandlade med för kemikalier? Hur långt har den åkt?). Hur ska jag kunna köpa kläder? Hur ska jag kunna utbilda mig till det jag gör? Hur i helvete ska jag kunna få barn när jag vet!? 
   Men man måste veta. Trots att det kanske inte hjälper så mycket, så måste människor läsa, ta in och öppna ögonen. Vi är den första generationen någonsin som mår sämre än de tidigare generationerna. Är detta vad vi vill skickar framåt?! Kul arv, säger jag.
   Den stora frågan är - VAD HJÄLPER DÅ?

Ja, forskarna vet inte. Jag vet inte. Jag VET inte, säger jag.
   Men jag tänker fanimig försöka. För jag vill kunna säga det, senare, om det fortsätter åt det här hållet.
   "Ja, det ser inget vidare ut. Men jag lovar att jag i vart fall försökte!!"  

Ekologiskt.
Rättvisemärkt.
Second hand.
Kemikaliefritt.

Yttepyttigt. Men det är något. Sen får ni väl kalla mig vad ni vill. För jag tänker i vart fall försöka.
   Även om det är svart, svart, svart.


"Jag vill sätta mig på tvären för i ett snöende kapital.
så kan ni kalla mig bohemisk om ni vill
Men jag strävar hellre bakåt än att svälja era tal
om allt det verkliga som inte räcker till"

(från Winnerbäcks Sagan om en fantasi)

Förlåt. 

   Nu vill jag att Calle ska komma hem. Han lyfter mig när jag tänker för mycket. Jag tror att det är det jag håller på med nu.
   Antingen det, eller så tänker resten av världen för lite.


Mil i sadeln

Umeås bostadsområden känns rätt stora när man inte riktigt hittar. Jag skulle gena med cykeln, men villade bort mig en smula i Mariedal. Där heter alla vägar saker som Uttervägen, Älgvägen, Vargvägen, Björnvägen och Falkvägen. Tyvärr är det rätt backigt där också (faktiskt ungefär enda stället i Umeå där det finns backar) så jag tyckte det var lagom kul att komma vill. Mjölksyra var bara förnamnet.
   Som tur är hittade jag rätt efter en stunds förvirring och kom både ut till stallet och tillbaka. Jag fick sällskap av två tjejer och vi tog en skritttur på en timme innan jag hoppade på cyklen igen. Det gjorde rumpan lagom mör och öm. Det är drygt tre mil fram och tillbaka till stallet och jag är så lycklig att Calle lagat mat till mig. Han är en riktigt underbaring, den där mannen! <3

Nu har jag gjort mig förtjänt av lite fri surf, tycker jag. Hoppas inte SoffeBoffe stör mig ikväll. Igår höll jag på att bli tokig av hennes sms:ande. Man måste väl få se på TV ifred, herregud!  ;)

På Umefronten litet nytt

Ja, gott folk. Vad att skriva?

Jag går i skolan och kursen är rolig. Jag lägger till mängder med "Siris-snabba-fakta" inför sommaren, och hoppas att mina systrar verkligen köpt den där skrivtavlan så de kan anteckna allt jag slänger ur mig.
   Jag cyklar fram och tillbaka till skolan och försöker febrilt komma ihåg att bromsa innan jag kraschar Umeås nya "konstverk".
   Jag åker ut till stallet. Och hem från stallet. Oftast i bil.
   Jag läser och surfar och pysslar i lägenheten.
   Jag längtar hem till Småland och landet.

Som sagt, det händer inte så mycket här. Därav stiltje.
   Nu ska jag lägga mig på sängen och läsa en stund.

Noll energi

Trots strålande solsken och riktigt (T-shirt!) varmt ute har jag ingen energi idag. Så är det ibland. Istället för att vara ute i solen sitter jag vid datorn och har en smula dåligt samvete. Dumt nog.

Har jag sagt att jag är sugen på att åka hem? 18 dagar kvar till Smålandstrippen.

Hemma
Trasselsudd och mamsen. Jag. Vill. Hem.

Så där. Dagens gnäll.
   Vet ni vad jag ska göra nu? Jag ska tvinga Calle att gå en sväng med mig. Jag tror nämligen att lite glass är precis vad jag behöver.

Ödsligt

Lägenheten känns jättetom nu! All har åkt hem. Det är bara jag och Calle kvar att i nitton dagar försmäkta utan marsvin innan det är dags att åka hem. Jag pratar ju konstant med grisarna och det är konstigt när de inte svarar. Jag fantom-hör pip och visslingar och har stannat med cyklen för att plocka gräs innan jag kom ihåg att de har åkt hem till Småland. 
   Orättvist! Jag vill också åka hem! :)

Helgen var helt fantastisk! Sällskapet var toppen och vi hade jättetrevligt! Rätt mycket hemlängtan nu, bara...
  Lite bilder från helgen :

Vårigt
Jag vet att alla söderifrån är lite sneda på oss - men var lugna! Snart kommer våren och grönskan och värmen till er också! ;)

Vatten
Det är spännande med vatten...

Vatten
... mycket spännande!
 
Råtta
Det tyckte bisamråttan också!

Grilla
Det grillades också!

Hemåt
Sen åkte de hem. Med marsvinen. Utan oss.

Ajda is writhingg

weeeyyy! umeå är faktiskt lite underbart, och sällskapet är desto bättre :D, ioförsej är de typ snödrivor kvar här och typ en björk i hela umeå har slagit ut! men som sagt 90 mil härifrån är de sommar och i mön åker vi hem igen:/ sen är de bara 3 veckor kvar till calle och siri kommer hem. ja tror inte att de längtar, jag vet att de gör det! i dag besökte vi täfteå loge,en leksaksaffär, och stallet, sen blir de grillning och en promenad till ön, låter storslaget ja vet!

just nu skulle ja behöva lite hjälp med min engelskan, tur att siri troligen kommer ställa upp som personligt-live-lexikon. känns tryggt:)
solen skiner idag, 25 grader i solen, igår regnade det.

nu räcker de !hejsleverpastej// Ida

Grönsakssoppa

Kursen Växt- och zoofysiologi innehåller ju förstås en växtdel också. Den har vi just börjat med och det verkar faktiskt superroligt! Det är dutkiga lärare och en ganska rik instutuition. Vi får färgkopior! Och så har vi fått tillträde till instutitionens fikarum med gratis kaffe och te, det ni! Lyxigt värre!  
   Idag hade vi labb. Vi skivad selleri, purjolök och sparris i tunna, tunna skivor och så tittade vi på cellerna. Oj, vad kul man kan ha.

Nu kommer våra gäster snart! :D
   Sist jag hörde av dem var de i Söderhamn och åt glass. 
   Jag vill också ha glass.


Pjuh!

Så där ja. Nu är det åtminstone över för den här gången. Jag tror att det gick bra.

Så nu - dags att ta tag i allt som försummats under tentapluggets hårda tid. Typ... Disk. Ett mindre berg, typ som Bräntberget. Och det är min tur att diska.
   Russinhänder!


Taskigt

Tenta i morgon! *biter på naglarna*

Kände mig rätt OK tills jag såg att läraren lagt ut en ny gammal tenta på vår internetplattform. Det har funnits en tenta där sedan tidigare och det är all hjläp vi fått med hur mycket detaljer som ska mosas in. Eftersom den var rätt översiktilig är den översiktlig nivå jag arbetat ifrån. Nu, den nya tentan, där har vi detaljfrågor på en helt annan level. Känns lite sådär halvtaskigt att lägga upp det åtta på kvällen dagen innan tentan.

Fan också. Nu måste jag gå och lära mig 800 hormoner med ursprung, effekter och berörda organ samt samtliga strukturer i människorkroppen, med utvecklingen från plattmaskar till däggdjur samt vart de härrör från i fostrets cellklump.
   Och alla andra detaljer som jag en smula naivt bara läst igenom med tanken "Det räcker att förstå."

Skitskitskit.
   Hoppas ni håller tummarna i morgon! Får vi en sån där detaljtenta kommer det behövas!


Peppad

Just nu är jag ganska speedad. Eller OK, då, jag är helt sönderspeedad! Jag tror Calle eventuellt tycker jag är en smula jobbig. Det kan jag nästan, men bara nästan, förstå.

När tentan är över (viss förträngning här) händer så mycket roligt! Ida och Simon (och kanske, kanske Asse) kommer och hälsar på och det ska bli så satans kul - ja, lite tjat här. Men det ÄR fantastiskt roligt!
   Jag har bil och är hästvakt.
   Det är snart dags att åka hemhem. Hemhem till sommaren! 

Ojojojoj! Inte konstigt jag är helt uppe i varv!

Nu ska jag hjälpa Calle med hans lyxmat. Han brukar bli superduperglad när jag hjälper honom. Särskilt när jag är så här glad och knasig... 


So long!

RSS 2.0